3 - 3

Sicket matchväder vi fick till slut. Lagom till start på Hallevi IP så drog regn och åska bort och det blev en fin kväll bortsett från de miljontals knott/mygg och annat fanskap som cirkulerade vid avbytarbänken. Även denna match förbarmade sig Melvin J från A-laget över oss och tog rollen som målvakt. Utöver det hade vi ett ordinarie lag bortsett från några frånfall och några som inte spelat så mycket i vår på grund av få träningar. 

1:a halvlek

Matchen börjar jämt. Redan efter några minuter in i matchen känns laget dock lite avslaget, inte alls samma eld som mot TIF några dagar tidigare.  Spelmässigt känns det ändå som vi är det spelförande laget med aningen mer boll och ett bra rull. Spelet håller sig dock bara på mittplanen då vi inte kommer framåt. Spelet böljar fram och tillbaka. Wargöpojkarna är stora och starka vilket gör att killarna får slita ont för att kunna ta sig framåt. Wargön försöker spela sig fram genom många diagonala långbollar där de försöker byta kant, vilket ofta resulterar i förlupna bollar över sidlinjen. Vår taktik att hålla rak backlinje och rak mittlinje som ligger tätt har visat sig fungera bra då många lag som slår just såna passningar ofta slår bort dem över linjen då det är svårt att komma igenom när vi ligger kompakt i försvaret. I 28:e minuten gör vår stabile lagkapten och mittback Mahad en brytning och avancerar framåt i planen, lägger en fin passning till vindsnabbe Peric som rusar fram mot målvakten, och här är det lite oklart för tränarn vad som händer, men på något sätt (antingen skjuter målvakten på Peric så bollen studsar mot mål eller så skjuter Peric på målvakten så den studsar upp och mot mål, målvakten är långt ut) i vilket fall så studsar bollen mot mål med Peric i hälarna och 0-1 är ett faktum. YEEESS!!! Fan va gött... Efter vårt mål levelar Wargön upp och kommer i flera fina anfall där vi missar i vår markering, vilket gör att en Wargöspelare får ett ypperligt läge att utjämna matchen med ett riktigt dunderskott. Så hade nog varit fallet också om det inte varit för vår supermålvakt Melle som sträcker ut sig i sin fulla längd och tippar bollen över krysset med bara naglarna till hörna... Puh... där var jag helt säker på att nätet skulle rassla. Hörnan blir resultatlös men efter det börjar vi ta över igen. Vi skapar en hel hög med chanser, bland annat en där Ludde i 44:e minuten trixar sig igenom försvaret in i straffområdet, skjuter ett lågt hårt inlägg till en framrusande Abdisamed som med en hårsmån missar bollen framför ett helt öppet mål. Den bollen var värt ett bättre öde om en säger så. Hade varit gött att gå till halvtid med en lite större ledning men en ledning är en ledning i vilket fall. 

2:a halvlek

Andra halvlek blir vild nästan omgående då Ludde sparkar till en motståndare, som putt honom i ryggen i skedet innan utan att få en reprimand från domaren, vilket genast ogillas av domaren som är snabb med att dra upp det gula. Inte bra alls, där är Ludde borta mot Stenungsund i höst. Som grädden på moset så kommer vi i ofas efter detta och Wargön gör 1-1 genom nr 6 Alfons Swedén. Alfons blir riktigt på g efter sitt mål, t.om. så mycket att han drar på sig ett gult kort två minuter senare, för vad vet nog ingen riktigt. Målet får oss dock äntligen att vakna till. Myrén får tag i bollen och drar en fine löpboll på Peric som denna gång, likt en riktig anfallare saktade ner några meter från målis, tittade upp och la den enkelt vid sidan av, lika kyligt som självaste Zlatan. Bra Peric, mera sånt! Äntligen tillbaka i ledning med 1-2, måtte vi bara hålla detta nu. I 66:e minuten fixar Milton ytterligare ett gult kort genom att fråga domarn va han sa när han svarade på Miltons fråga, då han inte hörde. Schwiip, så satt kortet som en post-it i pannan!!! Återigen ett mycket märkligt domslut av domaren. Minuten efter får vi en frispark som Ludde slår snabbt på den Wargöspelare som parkerat sig ca 20 cm framför bollen. I vanliga fall med en vanlig domare så brukar det resultera i ett gult kort för motståndarna då de hindrar spelet, men inte idag inte... domarn sa att det var Ludde som gjorde fel som sköt på motståndaren för han inte hade begärt avstånd!!! Alltså ni fattar...  

Nu börjar vissa spelare tappa humöret och Wargön kommer snart i ett nytt anfall där vi helt tappar markering och täckning när en Wargöspelare tar sig förbi till kortlinjen och skickar in en hård boll framför mål där återigen nr 6 Alfons dunkar in ett volleyskott denna gång till 2-2 bakom en chanslös Melle i 71:e minuten. Wargön börjar få vittring och ligger på så vårt försvar får slita ont. Melle får några riktigt hårda och välplacerade skott på sig som han tippar till hörna. Dessa leder inte till några farligheter men något senare efter ett missförstånd i försvaret får plötsligt Wargöns nr 11 Kevin öppet mål och gör inga misstag utan rullar enkelt in ledningsmålet till 3-2. Vi, laget som aldrig viker ner sig, börjar anfalla som galningar i våg efter våg. Hägg som fått blodad tand efter sitt hejdundrande mål mot TIF drar iväg en projektil en bra bit utanför straffområdet och man kan väl säga att även det skottet var värt att få känna på nätmaskerna, men aningen för hög tar den i ribban och ut. Inte långt därefter får Leon chans att kvittera då han helt fri framför mål får ett inlägg som han satsar järnet på och skjuter tillbaka bollen från samma håll den kom ifrån, bara 30 meter högre och längre. Men till Leons försvar kan sägas att den gubben sparar aldrig på krutet, tänk er Leon som Häggs lillebror, det finns bara 100%, i alla lägen! Det är hans styrka, även om det denna gång hade räckt med 40% bredsida för att sätta den. Ludde gör några tappra försök att ta sig fram men gång på gång är motståndarna på honom med knuffar i ryggen, fällningar osv som inte leder till något. Domarn verkar fått slut på luft i pipan. Till saken hör att Ludde har fått ta en hel del knuffar och sparkar under matchen men hållt ihop bra. När då han får knuffen i ryggen som domarn uppenbarligen måste ha blundat sig igenom så kokar det i mig. Jag VET att man inte ska/får skrika på domaren och jag gör ta mig fan näst intill aldrig det men nu var jag tvungen att markera... vilket var helt verkningslöst för han tog ingen större, om ens någon, notis om mitt gälla skrik på kanten. Även Ludde kokar och efter en stund väljer han att ta det mogna beslutet att sätta sig på avbytarbänken för att inte förvärra situationen. Resten av killarna fortsätter dock att trumma på. Då vaknar vårt wildcard till liv som alltid levererar i straffområdet, Abdi. Han får tag i bollen i 90:e minuten, han tar sig in i straffområdet, han trixar å snurrar å grejar och vips så har ju såklart en Wargöspelare kapat honom i knähöjd. Den här straffen är så solklar va så inte ens domarn kan missa den (även om jag är nervös för det). Nu blir det kackelstuga vid straffpunkten... vem ska ta straffen? Ludde är ju på bänken!!! Abdi som blivit fälld stegar fram och tar bollen. Han lägger upp den, tar sats och så lugnt lägger han in den i "andra hörnet". Jubel....Men domarn har blåst, en av våra spelare har sprungit in i straffområdet innan straffen är slagen. Att jag inte får en hjärtattack,  vad ska domaren nu hitta på? Vad som helst kan ju hända i hans regelbok. Efter lite rytande på spelarna, från både mig och han, att stå på rätt sida linjen låter han straffen gå om... phjuoo...Pulsen är redigt hög, hjärtat slår så det känns i bröstet, aningen handsvett (jag vill verkligen inte förlora den här matchen) när Abdi återigen stegar fram, lägger upp bollen, tar sats, går mot bollen, stannar till lite och rullar den lika lugnt i samma hörn igen. 3-3 i 90:e minuten, så jaa...?! Domarn uppger att han tänker lägga till tre minuter, för vad vet jag inte. Dom sista minutrarna är ordern att bara rensa i försvaret. Tjonga iväg skiten... Äntligen får gubben luft i pipan och slutsignalen går. Ytterligare 1 poäng till skörden. Härligt!!!

Jaha, då har jag skrivit våromgångens sista referat. Ska jag summera denna vår så kan jag väl lätt säga att den spelmässigt levt upp till alla förhoppningar, förväntningar och mer därtill. Jag är otroligt stolt och glad över hur laget har tagit sig an alla matcher både fysiskt, psykiskt och verbalt. Jag hoppas att ni i laget är superstolta över det fina spel ni har uppvisat match efter match i år, grymt! Vi har uppträtt på ett riktigt bra sätt under matcherna mot både domare, motståndare och lagkamrater, bortsett från kanske några enstaka tillfällen när trashtalket från motståndarna blivit lite väl elakt för killarnas smak och någon har kontrat med en verbalt oskön kommentar. Vi håller hårt på att låta spelet tala men ibland asså, då är dessa osköna kommentarer som en pysventil för killarna när frustrationen slår till, ni vet när man känner; - "ett ord till och skjorta e tom". 

Jag förstår spelarnas frustration, den känner jag också ibland, helst när domaren under matchmötet (ett kort möte mellan domare, ledare och lagkaptener) strax innan matchen börjar säger; -" jag kommer inte blåsa för minsta lilla utan jag kommer ge fördel av bollen och låta spelet gå så mycket som möljligt"!!! Tyvärr brukar det sluta i att domarn tappar kontrollen och försöker rädda upp situationen med gula kort hejvilt åt alla håll, både befogade och obefogade. Nä, blås direkt istället och stäv allt fult spel åt båda håll omedelbums.

Tack bästa och goaste laget för denna vår, nu ser vi fram emot en riktigt rolig cuphelg i Skövde innan uppehållet. 

Vi vill också tacka all publik som kommer och hejar på oss i vått och torrt, så kul! Vi ses i höst!

Dagens laguppställning - Melvin Johansson, William Filipsson Sandblom, Mahad Ahmed, Gustav Myrén, Anton Hägg, Emil Peric, Milton Egerzon, Robin Johansson, Ludvig Skoglund, Elliot Genborg, Abdisamed Aden

Avb; Abdisalan Abdishekur, Leon Halimi och Emil Spetz

/Jenny